1900-hundratalet >
Medan Chuck Yeager var på väg att bli den snabbaste mannen på Jorden
och Buzz Aldren undersökte Månens yta, hade det vidsträckta och
mäktiga Centauriska Imperiet börjat att falla sönder. Många av
världarna som Centauri hade erövrat började bli förbittrade över det
Centauriska styret. Marscher och protester organiserades över hela
Republiken. Vad som började som missnöje bland de infödda
befolkningarna på de erövrade världarna, blev till öppet uppror.
De lokala Guvernörerna var rädda för att tappa sin status i
Republiken, försökte då dölja den ökande kampen. Detta ledde endast
till att sporra invånarna på ett dussintal världar till att störta
sina Centauriska härskare. Medlemmar i Centarum som inte ville känna
något ansvar eller skuld för dessa problem, vände sig mot varandra
och den gigantiska Centauriska militären, bestående av flera 100 000
skepp, fann sig självt oförmöget att återta kontrollen.
Många underlydande raser använde äldre skepp som hade ingått i den
Centauriska Flottan, och anföll den Centauriska flottan. Som hade
sina styrkor utspridda över hela imperiet, för att effektivt kunna
ta itu med situationen, många Centauriska skepp förstördes i
skärmytsling efter skärmytsling. Tiden för den Centauriska
Republiken hade till slut nått sitt slut. Inom fyrtio år efter deras
första uppror, föll den Centauriska Republiken av sin egen medicin.
? >
Tiden gick och en ny generation Centauri steg fram på den galaktiska
scenen. Dom hade vuxit upp med historier och legender om den
tidigare så stolta Republiken, dessa nya Centauri brinnande med
passionen att få se den gamla Republiken pånyttfödd. Således
startade den andra stora expansionen för Centauri. Hundratals nya
skepp som nu använde Zero Point energifält och försedd med
konstgjord tyngdkraftsteknologi, sträckte sig ut i rymden för att ta
tillbaka det som en gång varit deras.
Men ändå så spelade det ingen roll hur stark den glöd som drev dem,
så visste dessa uppkomlingar i Centarum att dom inte var redo för
ett större krig. Så de rymdfarande raserna som kunde erbjuda dem
motstånd, ignorerades eller närmades med diplomati. Forskningsskepp
kom till värld efter värld, några rika på den värdefulla Quantium 40
som behövdes för hyperrymdsfärder. Andra med outnyttjade
naturtillgångar på skogsvärldar. Då och då har även Centauri
tillfälligtvis kommit till lågteknologiska planeter och kunnat ta
över kontrollen över någon teknologiskt underlägsen ras.
En av de lågteknologiska. planeter som erövrades av Centauri var
Narn. Detta visade sig vara en lyckträff för de Centauriska
drömmarna om att återupprätta den gamla Republiken. Narn var
ett paradis och planetens infödda befolkning, reptillika ungefär som
pungdjur, välkomnade Centauri som gudar. Centauri tog tillfället i
akt och fick betala ett högt pris.
Narnerna visade sig vara en hel del problem. Knappt hade de
Centauriska ockupationsstyrkorna landat, innan Narns började att
skapade trubbel för dem. Trots att dom till synes var fredliga, var
den Narnska kulturen starkt uppbyggd på principen att hämnas. En öga
för öga mentaliteten dominerade bland alla Narner. Medan åren
fortsatte blev Centauri tvingade att fylla på med mer och mer
resurser för att kunna kontrollera Narn. Till sist blev det en
viljans angelägenhet, Centauri lät frivilligt andra planeter att
glida ur deras klor, i ett försök att hålla kvar kontrollen över en
värld.
Slutligen efter att ha tömt Narn på allting värdefullt och ovilliga
till att fylla på med mer resurser för att kontrollera en död
planet, lämnade Centauri Narn. När dom förlorat kontrollen på Narn,
så förlorade de den lilla respekt de andra världarna hade för dem.
Galaxens Stora Lejon hade blivit en trött, tandlös gammal katt som
kunde utbryta i ett ilsket rytande och inte mycket annat. Då föll
återigen den Centauriska Republiken utför.
2258 >
Narn var desperata efter hämnd och började att anfalla Centauri och
deras återstående världar. Till slut tvingades Centauri att ge upp
nästan hälften av vad som återstod av sitt imperium, bara för att
inte dras in i fullt krig med Narn. Detta var de mörka åren för
Republiken, så förkrossade av sitt fallna imperium att dom inte ens
brydde sig att lyfta ett finger mot Dilgar. Eller att slå tillbaka
mot de Narnska räderna in i sin rymd.
Allt detta ändrades hur som helst med Kejsare Turhans död. Vid hans
död och utnämningen av hans majestäts brorson Cartagia till tronen,
fann Galaxens Lejon åter viljan till att skaka om galaxen. Efter att
ha blivit anklagade för en attack på en Narnsk utpost och Narns
krigsdeklaration, spände den Centauriska militären sina muskler för
första gången på ett halvt decennium, och vann. Gång på gång, strid
efter strid fann Centauri sig själva som segrare. Narn deras
fruktade fiende, slogs tillbaka!
Nyheterna om deras segrar spreds snabbt genom hela Republiken. Unga
Centauri tog värvning i den Kejserliga Flottan i miljoner. Snart
skakade galaxen av ljudet av Centauriska motorer och vapen. Narn var
inte det stora hotet som politikerna sagt att dom var. Deras
teknologi var underlägsen och snart fann sig Republiken nyfött i
krigets låga. När Narn föll under det stora hjulen från Republikens
krigsmaskin. Fyllde återigen namnet Centauri galaxen med terror -
åter igen var dom Galaxens Lejon!
Vid slutet av Narn/Centauri kriget, tog Republiken tillbaka
världarna som tagits av Narn under Turhans styre. Många av de andra
Narnska kolonierna, världar som hade blivit erövrade och plundrats
av Narn. Ansökte om medlemskap i Republiken. Ännu en gång var den
Centauriska stjärnan på uppåtgående.
Hur som helst skulle den Centauriska äran, stanna upp helt efter det
ödesdigra kriget med Interstellar Alliansen. Även om det var
Regenten som bar skulden för kriget, blev den Centauriska Republiken
tvingade till att betala massiva skadestånd till de världar
som Centauri hade attackerat under konflikten med ISA. Med Kejsare
Mollari den Andre nu på tronen, är det osäkert vad framtiden för med
sig för Republiken.
Vad som sedan händer i den Centauriska Republiken efter, imperiets fall kan man läsa i trilogin Legions of Fire "The Long Night for Centauri Prime", "Armies of Light and Dark" och "Out Of The Darkness"..