Vad som kom att kallas det Tredje Triumviratet, började för över 3 000 år sedan. Vid den här tiden, medan människan fortfarande befann sig i Bronsåldern, hade den Minbariska kulturen nått en teknologisk tidpunkt där rymdfärder nu var möjlig. Medan krig fortfarande bröt ut mellan rivaliserande nationer och spänningar mellan kasten hade blivit en del av det dagliga livet, påbörjades koloniseringen av solsystemet.

Över ungefär 400 år, skulle Minbari sakta kolonisera elva olika månar och planeter i sitt eget solsystem. Minbaris avancemang ut i rymden skedde mycket långsammare än människornas. Från då Minbari sände iväg sin första raket, till tidpunkten dom till slut lyckades med att övervinna svårigheterna med resorna mellan planeterna. Med upptäckten av hyperrymden, skulle det gå 1 500 år.

Vid Minbaris inträde i den Galaktiska scenen, började de gåtfulla Vorlonerna att omedelbart att bli intresserade av Minbari. Efter den första kontakten, hjälpte Vorlons att föra Minbaris teknologi framåt. Minbari som inte riktigt förstod Vorlonernas skäl, blev motvilliga till att avancera så snabbt. Traditionellt har Minbari alltid tagit ett långsamt och metodiskt närmande till alla deras försök. Men snart nog så skulle Minbari förstå varför Vorlons, ville få dem mer avancerade.

Lite mer än 200 år senare efter deras första kontakt med Vorlons, skulle Minbari dras in i ett krig som nästan gjorde slut på dem. Deras första kontakt med Shadows. Vorlons hade preparerat Minbari väl. Minbari hade slutat att använda Fusion och hade nu gått över till materia/antimateriareaktorer, och deras skepp använde hellre gravimetrisk teknologi än bara Jonframdrivning.

I början av Shadowkriget, hade Minbari nått en teknologisk ställning som Centauri är idag. Med Vorlons som deras ledsagare, hade Minbari ingått i allianser med många raser som Tak'cha. Några av raserna var så rädda och paranoida över att Shadows börjat att röra sig igen, att dom skulle förgöra sig själva, som de på Ikarra VII.

Trots alla deras teknologiska framsteg, fann sig Minbari dåligt förberedda för att ställas inför de våldsamma angreppen från Shadows. Flottor, baser och hela världar föll under hjulen i Shadows framryckande. Till slut förstörde Shadows Minbaris viktigaste militära rymdstation, och utan en installation för att driva ett framryckande, verkade det som om de allierade trupperna skulle falla sönder.

Ras efter ras föll, hela världar förstördes och Minbari, en av de få överlevande raserna i kriget, var tvungna att retirera vid varje utpost. Men när allt såg ut att vara förlorat, inträffade det något som skulle ändra Minbaris öde för alltid. Från ingenstans dök det upp en ersättare till den förlorade basen, och med den störste Minbari som någonsin fötts nämligen Valen.

Valen var en Minbari, men inte född Minbari. Inget som kunde hänföra till hans härstamning, eller klan existerade och han visade ingen lojalitet till någon av Kasten. Under Valens undervisning reste sig Minbari från askan, och med deras nya bas till att slå tillbaka mot Shadows. formades nya allianser och återigen började Minbari att avancera mot Shadows.

De gåtfulla Vorlons tog åter till vapen mot Shadows, och lånade sin kraft till de Minbariska styrkorna. Hur som helst, så dröjde det inte länge förrän käbblet mellan kasten började igen. Valen undvek kasten och skapade Anla'shok, som människorna skulle komma att kalla Rangers.

Sedan efter år av krig, lyckades de allierade styrkorna med att driva iväg Shadows. Denna seger betalades med ett mycket högt pris, då många av raserna som deltog förintades. Av alla raser som stred mot Shadows i detta krig, var Minbari en av de få som överlevde. Nästan alla de andra raserna som nått ut i rymden vid den här tidpunkten blev förintade, återvände till sina hemvärldar eller blev bombade till stenåldern.

Minbari upptäckte snart att dom nu var den obestridda makten i kvadranten. De gamla såren från det förflutna var fortfarande öppna, och återigen startade krigen mellan kasten. Då, precis som under Shadowkriget, steg Valen fram och ändrade den Minbariska kulturen. Med stor makt kommer det även ett större ansvar, sa Valen innan ett möte med alla klanerna och kasten. Om vi inte kan styra oss själva, så förtjänar vi inte att inneha denna styrka. Vi måste sträva till att bli mer än vad vi är, och att inte leda med hjälp av vapen, utan genom att föregå med ett gått exempel.

Och så tog Valen tre från Krigarkasten, tre från Arbetarklassen och tre från den Religiösa kasten och bildade den Grå Församlingen. De Nio och the One började då att på nytt utforma den Minbariska kulturen, att skapa det Minbari vi känner till idag.

Valen gifte sig sedan och gav sig av till att leva avskilt i ett hav av stjärnor. Hans öde blev aldrig känt, men hans läror skulle leva vidare och bestå i 1 000 år. Det Minbariska samhället strävade efter att leva upp till Valens exempel, som han lagt framför dem och skulle få njuta av ett årtusende av fred och välstånd.

Då man inte ville missbruka sin stora styrka, drog sig Minbari tillbaka för att vänta på att förutsägelsen skulle gå i uppfyllelse. Valen hade varnat dem att den gamla fienden Shadows, skulle återvända för att åter bringa kaos till universum om 1 000 år. Sakta förberedde sig Minbari för den dagen, när dom återigen skulle behöva att resa sig igen för att skydda allt liv.

En del raser, som Streib till exempel har vid en del tillfällen försökt att slå till mot Minbari. Alla raser som försökt att kränka Minbaris rymd drevs tillbaka till sina hemvärldar, Minbari gjorde klart för dem att ingen attack mot deras folk skulle tolereras. Som Valen lovat skulle det bli tusen år av fred. Allt detta ändrades på jorddatumet 12 Januari 2246. (In the Beginning).

Under ett slumpmässigt möte när en grupp skepp från Minbari, på väg mot Z'Ha'dum för att undersöka om Shadows hade återvänt. Stötte dom på en undersökningsgrupp från Jorden, som kommit till Minbaris område. Då man hört om Jordalliansens seger mot Dilgar, i deras hjälp till De Alliansfria Världarna. Närmade sig de Minbariska skeppen flottan från Jorden, med sina kanonportarna öppna vilket är deras sätt att visa respekt.

Flottan från Jorden trodde att man var på väg att attackeras, öppnade eld mot den annalkande flottan. Innan man retirerade till Hyperrymden, skadade dom två av kryssarna och dödade Dukhat, ledaren för Den Grå Församlingen.

Chockerade över sin ledares meningslösa död, gjorde alla i det Minbariska samhället galna, och för första gången på många år visade Minbari sina galaktiska muskler. Detta var ett heligt krig, och dom hade ingen tanke att sluta förrän varje människa var död.

Jorden försökte starta förhandlingar med Minbari, men alla deras kommunikationer blev avvisade. I förhoppningen att visa för Minbari att dom var en stormakt man inte kunde räkna bort, anföll Jorden en Minbarisk militärbas. Jordens avsikt var att anfalla med en flotta med fyrtio skepp och förstöra basen, och genom detta bevisa för Minbari att dom var en makt att räkna med och tvinga Minbari till att förhandla.

Detta skulle vara den första större striden i kriget. Jordflottan trädde in i det Minbariska solsystemet vid ShLekk'Tha, och närmade sig sakta en väntande flotta. Den Minbariska flottan bestod endast av tolv Kryssare, mot Jordalliansens fyrtio som var blandad med tunga kryssare och Dreadnoughts. Trots att dom befann sig i Minbaris vapens räckhåll, så lät den Minbariska ShLekk'Tha flottan skeppen från Jorden komma tillräckligt nära för att skjuta det första skottet.

Striden varade endast i 12 sekunder. Under dessa 12 sekunder hade de Minbariska förstört varenda ett av de anfallande skeppen, man tillät endast en farkost att klara sig. Så att dom kunde återvända hem, för att berätta om deras förestående undergång.

Minbari drog igenom territorier som regerades av Jorden, i deras spår fanns enbart förstörelse och död. Ingenting mellan himmel och jord kunde stoppa de avancerande trupperna från Minbari. Men fortfarande efter tre år höll människorna tillbaka Minbari, och lät dem slåss för varje meter rymd. Det var ändå oundvikligt att Minbari, skulle ta sig fram till Jorden med ett förebådande för mänsklighetens slut.

Jorden samlade sina sista trupper för att att försvara sig, mot den annalkande flottan från Minbari. I vad som senare skulle komma att kallas Striden vid Frontlinjen, kom en flotta bestående av 800 Kryssare kom ut ur Hyperrymden och förstörde 20 000 skepp från jorden, detta försvar bestod mest av skyttlar och Starfuries.

När dom var på gränsen till total seger, plockade ett Minbariskt skepp upp Jordallianspiloten Jeffrey David Sinclair. Detta var de Minbariska truppernas första riktiga titt på en människa, och medan dom förhörde honom. Lärde sig Minbari att människan inte bara hade en Minbarisk själ, utan han hade Valens själ.

Då dom förstod vilket fruktansvärt misstag dom gjort, kapitulerade Minbari bara några ögonblick innan dom skulle öppna eld mot planeten. Beslutet till att kapitulera blev aldrig förklarat för någon utanför den Grå Församlingen. Det Minbariska folket blev ursinnigt och många från Krigarkasten tog hellre sina egna liv, än att kapitulera. Det skulle dröja länge innan sanningen skulle komma ut.

Till följd av det avslutade kriget, upptäckte Minbari att dom inte kunde återvända till de gamla sätten. Utan att samverka med de andra raserna, en hemsk tragedi som kunde ha undvikits, ledde nästan till att en ras försvunnit. Detta var en viktig lärdom för Minbari, som för första gången sedan Valens tid, tog del i de galaktiska affärerna.

När Jordalliansen påbörjade byggandet av den femte Babylon-stationen, erbjöd Minbari både teknisk och finansiell assistans i projektet. Babylon 5 skulle bli ett centrum för Minbarisk aktivitet och bidra till nästa krig mot Shadows, som Valen förutsagt för 1 000 år sedan.

Ännu fanns det efterdyningar som levde vidare av tragedin efter kriget mellan Jorden och Minbari, som så småningom skulle leda till inbördeskrig på Minbar. Delenn, ledare för klanen Mir, skulle till slut bli utsedd till ledare på Minbari. Under hennes ledarskap, Minbaris Grå Församling som hade brutits strax innan kriget mot Shadows skulle bli ändrat.

För att kontrollera de Krigar och Religiösa kasterna, och ge dem mindre makt. Valde hon endast två från dessa till den nya Grå Församlingen, de andra fem medlemmarna valdes från Arbetarkasten. (Moments of Transition).

Nu efter 1 000 år, har Minbari uppnått det Valen hade önskat för så länge sedan, Minbari leder av exempel och inspirerar andra att bli mer än dom tror dom är, som den grundande medlemmen i den nya Interstellar Alliansen.

Del 1, Del 2.